VÅRT AMBITIÖSA ÅLAND

ÅLÄNNING

Åland tillhör Finland men är helt svenskspråkigt och ligger närmare Sverige. Egentligen är det inte så konstigt att de flesta av oss varken känner oss som finländare eller svenskar, vi är ju ålänningar. Åland är ett eget land i landet med en egen identitet.

FAKTA OM ÅLAND

  • Direktförbindelse med fyra storstäder: Stockholm, Helsingfors, Åbo och Tallinn
  • Möjligheter – gott om jobb och bostäder, alla kan bli ålänningar
  • Egna lagar inom det mesta som rör vardagslivet
  • Egen officiell flagga och den åländska “nationaldagen” firas den 9 juni
  • Världens minsta huvudstad med världens största utbud – Mariehamn
  • 30,000 invånare och 200,000 besökare sommartid
  • Bra företagsklimat där var tionde ålänning driver ett företag – statistiskt
  • Erkänt bra och prioriterat skolsystem genom hela livet – se PISA
  • Världens största skärgård inpå husknuten
  • Bara några få militära vapen som alla är rostiga, Åland kallas därför Fredens öar
  • Fler än 16 kyrkor – de flesta från medeltiden
  • Flest soltimmar i Norden
  • 690 föreningar i sitt föreningsregister

ÖVER 50 ÅLÄNDSKA TIPS

Saker, platser och det typiskt åländska

Nedan hittar du över 50 konkreta åländska tips som du med fördel kan dela med dig av. Lägg till, ta bort och uppdatera listorna efter eget tycke och smak.

10 SNABBA

Historiska byggnader & mysiga promenadstråk inom 10 minuter från stadskärnan

  • Strandpromenaden
  • Pommern
  • ÅSS
  • Midsommarstången i Engelska parken
  • Badhusberget – Kärleksstigen
  • Esplanaden
  • Södragatan
  • Stadshusbacken
  • Skylten på torget
  • Lilla Holmen-bron

10+ GODBITAR

Odlade och producerade av åländska mathantverkare

  • Äppeljuice
  • Ålandspannkaka
  • Öl
  • Ost
  • Mjölk
  • Svartbröd
  • Kökarknäcke
  • Kaffe
  • Lamm
  • Havtornsprodukter
  • Chips
  • Sparris
  • Korv

10+ GUBBAR OCH GUMMOR

Lite roligare sightseeing, hitta följande gubbar och gummor

  • Ostbågen
  • Gubbarna på Kobba Klintar
  • Maria i stadhusbacken
  • Julius
  • Jordgubbar
  • Mannen vid ratten
  • Stavamoster
  • Ölgubben
  • Sittkoff
  • Fäktargubben

10 ÅLÄNDSKA ORD

Och deras betydelse

  • Siddubarra = det var som tusan
  • Trunk = bagagelucka på bil
  • Jonä = ett klart nej
  • Snömos = grädde
  • Paller = trams
  • Viligt = bra
  • Dännan = där (borta)
  • Issinga = ids inte
  • Jåla = tramsa/prata strunt
  • Kubba = springa

10 HEMLIGA PLATSER

Som du kanske inte har tänkt på

  • Bomärkesmuseet i Saltvik
  • Telefonkiosken utanför Vårdöbutiken
  • Apoteket i Kumlinge
  • Knutsbodaberget: Victor Westerholm
  • Prästö begravningsplats
  • Bergsgrytan vid vandringsleden på Bergö i Finström
  • Vindlande och natursköna Norra Sundsvägen
  • Bjärströms bro, en del av den gamla postvägen
  • Naturreservatet Björkör i Föglö skärgård
  • Skärgårdsmuseet på Lappo

VAD HÄNDER PÅ ÅLAND JUST NU?

Här hittar du tips om vad som är på gång just nu på Åland.

Behöver du tips på olika evenemang på Åland? I Visit Ålands evenemangskalender kan du hitta det som är aktuellt just nu.

Evenemangskalender

Åland har fyllt 100 år

Information för dig som vill berätta om självstyrelsen

Information för dig som vill berätta om självstyrelsen

Den 9 juni 2022 firades den åländska självstyrelsens 100-årsjubileum.
Berätta gärna om självstyrelsens historia, här finns information som du kan använda!

Så länge man kan minnas har ålänningarna talat svenska och haft en kultur som liknat Sveriges. Det är inte så konstigt med tanke på att Åland tillhörde Sverige ända fram till 1808-1809 års krig då Sverige tvingades avstå både Finland och Åland till Ryssland.

När det ryska tsardömet som en följd av det första världskriget föll i spillror utropades Finland till en självständig republik i december år 1917. På Åland uppstod en idé om att återförenas med Sverige, och under 1917 tog man kontakt med den svenska regeringen och året därpå även med svenska kungen med en önskan om detta. Finland ville däremot inte lämna ifrån sig Åland, och så småningom erbjöd man istället ålänningarna en viss form av självstyrelse.

Den 30 april 1920 antog Finlands riksdag en självstyrelselag för Åland. Avsikten var att lagen skulle börja gälla den 7 maj 1920 men den accepterades inte av ålänningarna och blev hängande i luften. För att nå en lösning skickades ärendet vidare till nybildade Nationernas förbund (NF).

Den 24 juni 1921 fattade NF:s råd ett beslut om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera ålänningarnas svenska språk och kultur. Självstyrelselagen från 1920 kompletterades med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt, och den 8 maj 1922 hölls det första valet till det åländska parlamentet landstinget.

Landstinget, som i dag kallas lagtinget, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni 1922. Den 9 juni firas numera som Ålands självstyrelsedag.

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Hembygdsrätten är ett slags åländskt medborgarskap. Den som har hembygdsrätt har rätt att obegränsat äga och besitta fast egendom, rösta och ställa upp i lagtingsval samt bedriva näring på Åland. Syftet med hembygdsrätten är att trygga det svenska språket och se till att näringarna i huvudsak bedrivs av dem som bor på Åland. Tack vare hembygdsrätten riskerar man inte att utländska investerare köper upp den åländska marken, utan de som lever på Åland får fortsätta äga den.

För att få hembygdsrätt ska man vara finsk medborgare och bosatt på Åland. Den som är under 18 år och har en förälder med hembygdsrätt får hembygdsrätten automatiskt. Man förlorar sin hembygdsrätt om man är skriven på någon annan ort i mer än fem år, men flyttar man tillbaka till Åland kan man ansöka om att få tillbaka hembygdsrätten igen. Inflyttade som bott på Åland i mer än fem år och som är finska medborgare kan ansöka om att få åländsk hembygdsrätt.

Ja, när man flyttar till Åland kan man utan hembygdsrätt köpa en aktiebostad där man äger andelar i boendet. Man kan också ansöka om jordförvärvstillstånd och köpa hus eller tomt på planerat område. Att bygga ett nytt hus på planerat område efter att man fått sitt jordförvärvstillstånd är också möjligt. De flesta planerade områden ligger vackert och naturnära, vissa med sjöutsikt och båtplats.

Demilitariseringen innebär att militär inte får uppehålla sig på Åland och att landskapet inte får befästas. Den som har hembygdsrätt och som flyttat till Åland före 12 års ålder behöver inte göra värnplikt, men demilitariseringen är inte orsaken till detta, utan värnpliktsbefrielsen är i första hand ett språkskydd. Åland är också neutraliserat, vilket betyder att landskapet ska hållas utanför krigshändelser.

Demilitariseringen infördes efter Krimkriget då Frankrike och England hade besegrat Ryssland i ett stort slag i Bomarsund. I samband med den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland.

Åland är ett självstyrt landskap i Finland, en autonomi. Självstyrelsen kom till via beslut i Nationernas förbund år 1921 då det bestämdes att Åland skulle tillhöra Finland och inte Sverige, vilket många ålänningar vid den tiden ville.

Självstyrelsen ger oss rätt att stifta egna lagar inom ett antal viktiga områden, som till exempel undervisning, hälso- och sjukvård, kommunernas förvaltning, polis och post.

Ja, inom vissa områden saknar Åland behörighet att stifta egna lagar, till exempel när det gäller domstols- och tullväsendet samt statsbeskattningen. Då är det Finlands rikslagar som gäller även på Åland.

På Åland kan man göra det mesta, det är egentligen bara fantasin som sätter stopp. Här kan man bosätta sig, arbeta och leva. Man kan söka jobb, starta eget företag och göra karriär. Samtidigt har man tid för en meningsfull fritid, och det finns mycket kultur, idrott och evenemang att engagera sig i på Åland.

Den som besöker landskapet som turist kan välja mellan att vila och aktivera sig. Åland passar lika bra för en stillsam stugsemester som för en nöjesfylld stadsweekend eller en fartfylld fiske-, idrotts- eller friluftsresa. På Åland finns något för alla.

På Åland bor nästan 30.000 personer. Den 31 december 2018 var invånartalet 29 815.

Åland är enspråkigt svenskt, till skillnad från övriga Finland som är tvåspråkigt. I praktiken kan många finska, men det är långt ifrån alla och det är också upp till var och en att välja om man vill läsa finska i skolan. Skrivelser och handlingar som statliga myndigheter sänder till Åland skall också vara på svenska.

Vad gäller dialekten tror många att man talar finlandssvenska på Åland. Det finns dock stora skillnader i hur man talar i exempelvis Helsingfors och Mariehamn, och ålänningarna kallar sin dialekt för åländska.