VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

På varumarke.ax kan du gratis ladda ner atlasen i pdf-format. Du kan hämta ett tryckt exemplar från Visit Åland, Storagatan 8, eller Ålands Landsbygdscentrum, Jomalagårdsvägen 16, så långt lagret räcker. Atlasen finns också att läsa på stadsbiblioteket i Mariehamn, Alandica-avdelningen. Biblioteket har även exemplar för utlåning.

Terroir- och merroiratlas för Åland är en handbok främst för dig som på ett eller annat sätt arbetar med råvaror och mat på Åland. Du kanske odlar, håller djur, förädlar produkter, arbetar i ett offentligt kök eller inom besöksnäringen eller restaurangbranschen. Syftet med atlasen är att inspirera till marknadsföring som lyfter fram platsens betydelse för unika
livsmedel – värdefulla produkter som upplysta konsumenter är beredda att betala extra för.

Hembygdsrätten är ett slags åländskt medborgarskap. Den som har hembygdsrätt har rätt att obegränsat äga och besitta fast egendom, rösta och ställa upp i lagtingsval samt bedriva näring på Åland. Syftet med hembygdsrätten är att trygga det svenska språket och se till att näringarna i huvudsak bedrivs av dem som bor på Åland. Tack vare hembygdsrätten riskerar man inte att utländska investerare köper upp den åländska marken, utan de som lever på Åland får fortsätta äga den.

För att få hembygdsrätt ska man vara finsk medborgare och bosatt på Åland. Den som är under 18 år och har en förälder med hembygdsrätt får hembygdsrätten automatiskt. Man förlorar sin hembygdsrätt om man är skriven på någon annan ort i mer än fem år, men flyttar man tillbaka till Åland kan man ansöka om att få tillbaka hembygdsrätten igen. Inflyttade som bott på Åland i mer än fem år och som är finska medborgare kan ansöka om att få åländsk hembygdsrätt.

Ja, när man flyttar till Åland kan man utan hembygdsrätt köpa en aktiebostad där man äger andelar i boendet. Man kan också ansöka om jordförvärvstillstånd och köpa hus eller tomt på planerat område. Att bygga ett nytt hus på planerat område efter att man fått sitt jordförvärvstillstånd är också möjligt. De flesta planerade områden ligger vackert och naturnära, vissa med sjöutsikt och båtplats.

Demilitariseringen innebär att militär inte får uppehålla sig på Åland och att landskapet inte får befästas. Den som har hembygdsrätt och som flyttat till Åland före 12 års ålder behöver inte göra värnplikt, men demilitariseringen är inte orsaken till detta, utan värnpliktsbefrielsen är i första hand ett språkskydd. Åland är också neutraliserat, vilket betyder att landskapet ska hållas utanför krigshändelser.

Demilitariseringen infördes efter Krimkriget då Frankrike och England hade besegrat Ryssland i ett stort slag i Bomarsund. I samband med den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland.

Åland är ett självstyrt landskap i Finland, en autonomi. Självstyrelsen kom till via beslut i Nationernas förbund år 1921 då det bestämdes att Åland skulle tillhöra Finland och inte Sverige, vilket många ålänningar vid den tiden ville.

Självstyrelsen ger oss rätt att stifta egna lagar inom ett antal viktiga områden, som till exempel undervisning, hälso- och sjukvård, kommunernas förvaltning, polis och post.

Ja, inom vissa områden saknar Åland behörighet att stifta egna lagar, till exempel när det gäller domstols- och tullväsendet samt statsbeskattningen. Då är det Finlands rikslagar som gäller även på Åland.

På Åland kan man göra det mesta, det är egentligen bara fantasin som sätter stopp. Här kan man bosätta sig, arbeta och leva. Man kan söka jobb, starta eget företag och göra karriär. Samtidigt har man tid för en meningsfull fritid, och det finns mycket kultur, idrott och evenemang att engagera sig i på Åland.

Den som besöker landskapet som turist kan välja mellan att vila och aktivera sig. Åland passar lika bra för en stillsam stugsemester som för en nöjesfylld stadsweekend eller en fartfylld fiske-, idrotts- eller friluftsresa. På Åland finns något för alla.

På Åland bor nästan 30.000 personer. Den 31 december 2018 var invånartalet 29 815.

Åland är enspråkigt svenskt, till skillnad från övriga Finland som är tvåspråkigt. I praktiken kan många finska, men det är långt ifrån alla och det är också upp till var och en att välja om man vill läsa finska i skolan. Skrivelser och handlingar som statliga myndigheter sänder till Åland skall också vara på svenska.

Vad gäller dialekten tror många att man talar finlandssvenska på Åland. Det finns dock stora skillnader i hur man talar i exempelvis Helsingfors och Mariehamn, och ålänningarna kallar sin dialekt för åländska.

Bild- och filmmaterialet i mediabanken får användas i syfte att marknadsföra destinationen Åland. Bilderna får dock inte användas i politiskt syfte eller i politiska sammanhang.

Notera också att bilderna innehåller copyright rättigheter. Vänligen läs noga igenom och respektera copyright rättigheterna för varje bild och film som du laddar ner. Kom ihåg att ange källa.

Nämn gärna Visit Åland (www.visitaland.com) och fotografens namn i samband med bilderna.

Du får redigera dem i form av storleksjustering. Du får inte använda filter eller manipulera dem på annat vis.

Du kan alltid använda dina egna bilder. Läs igenom avsnittet om mediabank och titta på vilka typer av bilder som kommunicerar varumärket Åland.

Alla platser är ett varumärke, vare sig de vill eller inte. Vi upplever, vi har synpunkter och vi värderar varje plats vi besöker. Hur vill vi att andra ska uppleva Åland? Vilka är våra starka sidor och fördelar? För många i vår omvärld är Åland synonymt med kryssningsfärjor, stuga och fiske. Det är bra, men det finns mycket mer att visa upp och vara stolt över. Genom vårt gemensamma varumärke sätter vi Åland på kartan och visar det som gör oss unika.

Det gör du. Du är varumärket. Det du säger och gör påverkar omgivningens syn på Åland. Det vi säger och gör skapar bilden av Åland och blir platsvarumärket. Tillsammans kan vi bredda bilden av Åland och berätta för andra varför vi trivs här.

Vi behöver fler besökare och fler som kallar Åland för sin paradisö. Våra företag och vårt samhälle står sig idag väl i konkurrens med omvärlden. Det vill vi att de fortsättningsvis ska göra. Vi behöver därför berätta om ett Åland som attraherar talanger och får utflyttare att stå i kö för att återvända med kompetens och nytänkande. Vi måste vara attraktiva. Genom att tillsammans bygga en gemensam övergripande identitet – vårt varumärke – kan vi alla “prata samma språk” med de människor vi möter. Tillsammans sprider vi Ålandsbilden så att Åland och vi som bor här kan fortsätta blomstra. Det är ett viktigt arbete där vi ska känna stolthet.