Terroir- och merroiratlas för Åland

Använd svenskan – och åländskan – när du beskriver och sätter namn på din produkt! Att använda lokala begrepp är ett sätt att uttrycka stolthet över den regionala matkulturen.

I listan nedan står ord som har med terroir, merroir och Åland att göra. Samla gärna på ord till en egen lista.

Arktisk mat – mat producerad norr om 60 graden nordlig bredd

Axgan – en axgan väljer i första hand åländska råvaror och livsmedel från lokala handlare. Axganen konsumerar alltid helst lokalproducerat, även på resande fot.

Bergtorsk – torsk från åländska vatten som är mörk i färgen, nästan brunröd. Bergtorsken är ofta relativt stor.

Biologisk mångfald – artrikedom, genetisk variation inom arter

Dinkel – ursprungligt sädesslag, annat namn på sädesslaget speltvete

Diversitet – se biologisk mångfald

Emmer – ursprungligt sädesslag

Enkorn – ursprungligt sädesslag

Evolutionära sorter – blandning av flera sorters sädesslag för så mångfaldigt genetiskt material som möjligt. Evolutionära sorter anpassar sig till odlingsplatsen.

Foodie – matfantast

Fågelfetan – fågelfettet

Fågelindex – räkning av fågelbestånd, mått på biologisk mångfald

Gastronomisk region – område med unika regionala livsmedel

Hållbar – varaktig miljömässigt, ekonomiskt och socialt

Ingmatin – inälvorna

IPM – Integrated Pest Management, integrerat växtskydd. Hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel.

Ismört – lekande mört på grunt vatten om våren

Kalaskokerska – ambulerande kocka

Kalvdans – traditionell rätt gjord på råmjölk

Krabbelur – ett slags munk. I Ät med hela mun! står att ”namnet krabbelurer” kommer troligtvis från ryskan”. På matkult.se finns en artikel om krabbelurer På matkult.se finns en artikel om krabbelurer i Sverige och Norge och på europeiska kontinenten.

Kryddfisk – åländsk specialitet tillagad av hel vassbuk, ättikslag och salt

Kudda – ko, smekform

Kulinarisk region – se gastronomisk region

Kultursort – domesticerad växt, t.ex. ett odlat spannmål

Lantsort – växt som efter upprepad odling och förökning på samma plats anpassat sig till den

Merroir – det som utmärker havet och som präglar smaken på djur och växter som lever i havet eller är i kontakt med det

Merroirprodukt – livsmedel med högre eller lägre grad av merroir

Mullhalt – organisk substans i jorden

Naturbeteskött – kött från djur som under betessäsongen till största del betar i gamla ängs- och betesmarker och som under vintersäsongen utfodras med främst vallfoder (gräs och klöver)

REKO-ring – står för rejäl konsumtion och är en modell för handel mellan producenter och konsumenter, utan mellanhänder

Sagogryn – potatisgryn

Skjutarland – där man förr jagat sjöfågel i Ålands skärgård

Smartfisk – karpfisk (braxen och mört). Fiske av karpfisk minskar halterna av kväve och fosfor i havet samtidigt som fisken är näringsrik mat.

Snömos – vispad grädde

Spelt – ursprungligt sädesslag

Stekost – stekt ost, jfr halloumi

Stomman – ram till ostform, som även har en botten och ett lock

Stångsoppa – strömmingssoppa

Sundspirog – tillagas av risgrynsgröt, köttfärs, lök och kokta ägg, som i de ryska herrskapsköken i Skarpans, Bomarsund

Sviskon – torkade plommon

Terroir – specifika förutsättningar på en viss plats (människa, natur och kultur) som samspelar vid framställning av livsmedel

Terroirprodukt – livsmedel med högre eller lägre grad av terroir

Tippa – fågel; i sammanhanget form på bakverk, se Ät med hela mun, 52: ”Tippor” från Hammarlandsbagarn

Tråg – kärl för deg

Unicitet – unikhet, det att vara unik

Ursprungsbeteckning – skyddad beteckning för jordbruksprodukter och livsmedel med tydligt geografiskt ursprung

Ursprungsras – urspunglig djurstamm. Ålandsfåret är en egen ras och räknas som en ursprunglig art på Åland.

Ursprungssort – de första kulturväxterna, enkorn och emmer, föregångare till spelt

USP, Unique Selling Point – unik konkurrensfördel.

Varroa – ett kvalster som smittar bisamhällen med virus och förstör dem

Vassbuk – art i familjen sillfiskar. I Sverige kallas den för skarpsill.

Ysta sig – bli till ostmassa

Ägga – plocka ägg från vilda fåglar

Äggland – där man förr plockat ägg från sjöfågel i Ålands skärgård

Se även källor och litteratur i Terroir- och merroiratlas för Åland

Algotson, Stina & Lenamarie Wikström, Smaka på Småland. Gullers 2003

Anderin, Sarah, Matbok från Svenska Högarna. Stockholm: Bokförlaget Max Ström 2012

”Arctic food from Finland” arcticfoodfromfinland.fi/en

Bele, Bolette, Hanne Sickel & Ann Norderhaug, ”Lokal matproduksjon og terroir – økosystemtjenester fra fjellbeiter”, Lommen 53. Nordisk KulturlandskabsForbund 2017

Boman, Ulla & Tage Boman, Ålands försöksfält–Ålands försöksstation 1938–1988. Försöksverksamheten på Åland 50 år. Kommissionen för Ålands försöksstation 1988

Bondflickan. Ur Häggens-Agnes Carlsons dagbok 1938–1940. Sammanställning och kommentarer Ulla Boman. Föreningen för Norrfinström 2012

Clarke, Edward Daniel, En resa på Åland vintern 1799. Åländska klassiker. Ålands litteraturförening & Ålands skötbåtsförening 1987

Delegationen för Ålands lantmannagillen 1972–1997. Utgiven av Delegationen för Ålands lantmannagillen i samband med 75-årsjubileet 1997

Forsgård, Helena, Caféliv på Åland. Tjugo upplevelser. Tjugo recept. Maridea Reklambyrå 2009

Forss, Kaj, Lättlagat à la Forss. Mariehamn 2008

Från torparströmming till slottsstek. Strandnäs högstadieskola, Mariehamn 2000

Gäddnäs, Katarina, Ytterst. Kökar mitt i havet. Schildts 2005

Holm, Thora, Vad jorden ger. Stockholm: Wahlström & Widstrand 1916

Jordnära. Etnologiska reflektioner över ny nordisk mat. Red. Yrsa Lindqvist & Susanne Österlund-Pötzsch. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet 2018

Karlsson, Anna, ”Hemvete – ett bröd med lång historia”, Åland Just Nu nr 7 2011

Kolmonen, Jaakko, Suomen pitäjäruoat. Patakolmonen 1986 – med ”sockenrätter” från Åland

Larsen, Hanne Pico & Susanne Österlund-Pötzsch, ”Islands in the sun. Storytelling, place & terroir in food production on nordic islands”, Ethnologia Scandinavica, vol. 45, 2015, s. 29–52

Lärarinnan berättar. Ett urval berättelser och teaterstycken av Rut Lindfors. Valdemarsällskapet 1994

Mat, måltid, minne. Hundra år av finlandssvensk matkultur. Red. Yrsa Lindqvist. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2009

Melander, Runa, Recept och råd för matlagning, bakning m.m. under kristid. Helsingfors: Finlands svenska marthaförbund 1941

Männen som kom från havet. Jakthistorier från Kökar. Red. Ulla-Lena Lundberg. Kökar hembygdsförening 2000

Nygårds, Lena & Matti Wiking Leino, Klint Karins kålrot och mor Kristinas böna. Om fröuppropets kulturarv. SLU 2013

Rönnberg, Hanna, Konstnärsliv. Konstnärsliv i slutet av 1880-talet. Konstnärskolonien på Åland. Önningebymuseet 1993

Storå, Nils m.fl., Över Ålands hav. Glimtar ur Ålands folkkultur 3. Mariehamn: Ålands landskapsstyrelse 1988

Storå, Nils, Fiskets Åland och fiskarkulturen. Skrifter utgivna av Ålands kulturstiftelse XVI. Mariehamn 2003

Sundström, Sylvia, Mat till folket i staden. Kökarbornas arbete med fiske, fågel- och säljakt. Kökar hembygdsförening 2017

Svensböledagboken. Skriven av Johan Eric Linström 1821–1846. Sunds närings- och hembygdsnämnd 1985

Tallberg, Sami, Wild, weird & wonderful. Finnish cuisine today. Kirjakaari 2013

Tio goda skäl att besöka Skördefesten på Åland

Tradition och turism på Åland. Att använda kulturarvet. Red. Yrsa Lindqvist. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2008

”Vad är en ålandsfrukost?” NyNordiskMat

Åländsk odling. Årsbok 1938–

I arkiv och på museer finns berättelser, kunskap, fotografier, dokument, föremål och annat som kan vara intressant att använda vid utveckling och marknadsföring av terroir- och merroirprodukter.

finna.fi
Arkivens, bibliotekens och museernas material i en samtidig sökning

Nationalbibliotekets digitala samlingar

Ålands jakt- och fiskemuseum
hemsida: jaktfiskemuseum.ax
e-post: [email protected]
besöksadress: Fiskeläge 37, Eckerö
telefon: 38 299/040 588 67 16

Ålands landskapsarkiv
hemsida: arkivet.aland.fi
e-post: [email protected]
besöksadress: Självstyrelsegården, Strandgatan, Mariehamn
telefon: 25 344

Ålands Marthadistrikt
hemsida: aland.martha.fi
e-post: [email protected]
besöksadress: Jomalagårdsvägen 16, Jomala
telefon: 19 411/0457 343 55 11

Ålands Museum
hemsida: museum.ax
e-post: [email protected]
besöksadress: Storagatan 1, Mariehamn
telefon: 25 426

Ålands Sjöfartsmuseum
hemsida: sjofartsmuseum.ax
e-post: [email protected]
besöksadress: Hamngatan 2, Mariehamn
telefon: 19 930

Se lista med fler åländska museer och hembygdsgårdar på Visit Åland.